Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Vilken typ av kritik får förintelseromaner i kvälls- och dagspress? Undersökningen syftar till att kartlägga hur den litterära kritiken ser ut mot dessa verk. Vidare undersöks hur teman som rasism och främlingsfientlighet kontextualiseras i de undersökta recensionerna..

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens..

Reportage om tv-spelsjournalistikens utveckling i Sverige sedan Nintendo-magasinet: tidigt 1990-tal till i dag. Kompletterande artikel om tv-spelsjournalistikens förhållande till kritik, varför det inte finns någon tv-spelskritik och varför den behövs..

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt..

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Denna uppsats har som målsättning att på ett enkelt och överskådligt sätt redogöra för den gällande rätten som finns inom området kritikrätt, uppsatsen bygger till stor del på den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom området. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen även andra rättskällor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör både begränsar och möjliggör kritik från arbetstagaren mot arbetsgivaren. Områden som tas upp i uppsatsen är bland annat sekretess, allmänhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Uppsatsen beskriver och analyserar låneförbudets i 21 kap 1 § ABL omfattning och dess kritik. Kritiken tar sikte på dels låneförbudets rättssäkerhet och dels straffsanktions nödvändighet. Vad gäller rättssäkerheten så behandlas låneförbudets omfattning i rättspraxis och förarbeten utifrån legalitetsprincipens krav på restriktiv tillämpning. Straffsanktionen analyseras med bakom av låneförbudets syfte och övriga civilrättsliga och skatterättsliga sanktioner. Slutsatsen är att förbudets rättssäkerhet kan ifrågasättas samt att dess aktiebolagsrättsliga straffsanktion kan anses överflödig..

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Den första januari 2006 trädde en ny version av Aktiebolagslagen ikraft. En av nyheterna i den nya lagen är omarbetningen av borgenärsskyddsreglerna. Reglernas äldre koppling till begreppet utbetalning bortfaller och istället införs begreppet värdeöverföring. Uppsatsen presenterar begreppet och de därtill hörande kapitalskyddsreglerna samt analyserar de konsekvenser införandet av begreppet kan få. Inom denna analys ryms kritik på hur lagstiftaren valt att definiera begreppet, främst med avseende på begreppets koppling till redovisningsrätten, en koppling som skapat viss osäkerhet kring begreppets verkliga innebörd.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.